Image Image Image 01 Image Image Image Image Image Image Image Image Image Image
Scroll to Top

To Top

Den kønsneutrale voldsforståelse – et indlæg fra Sverige, v. Pernilla Ouis, lektor ved Malmö Universitet

I Sverige har man sedan länge haft ett strukturellt könsmaktsperspektiv för att förstå mäns våld mot kvinnor, samtidigt som kategorin ”kön” problematiseras alltmer. I debatten har det argumenterats att våld i samkönade relationer bör uppmärksammas, trots att forskningen pekar på att detta våld är mycket marginellt i jämförelse med mäns våld mot kvinnor. Detta har dock inneburit att termen våld i nära relationer föredras alltmer.

Begreppet har även öppnat upp för en diskussion om kvinnors våld mot män i Sverige. Relationsvåldet ser dock mycket olika ut beroende på kön. Studier visar att utsatthet för relationsvåld rapporteras i samma grad av män som kvinnor, men att det rör det sig om mycket olika typer av våld. Det våld som riktas mot kvinnor är oftare upprepat, tenderar dessutom att vara grövre och resulterar i fler negativa konsekvenser för offren, än kvinnors våld mot män. Män vittnar om trakasserier och psykiskt våld från kvinnor. Kvinnor upplever också en större rädsla, otrygghet och oro för våld från sin manlige partner, än vad män känner gentemot kvinnor.

De senaste åren har dessutom kategorin ”kön” blivit omdebatterat utifrån ett HBTQ+-perspektiv. Det är numera ifrågasatt att uttrycka sig i binära könstermer (män och kvinnor), och det finns en tendens att endast använda könsneutrala termer (exempelvis med det nya pronomenet ”hen” istället för ”han” eller ”hon”). Frågan är hur en generaliserande könsneutral våldsförståelse, eller hur våld i nära relationer överhuvudtaget kan analyseras utan könskategorisering?